mr postman

barcelona - vilken stad, vilket land, vilket ställe.

imon åker jag hem. de här är sista natten. vi va på nevermind en stund, jag malin å frida. jonathan å felix kom ner en stund å daniela å vanessa kom förbi. filippa, felicia å boggan kommer hit imon å säger hejdå.

jag kan inte ens vara ledsen. för som jag har sagt ack så många gånger, dom jag har träffat här å dom som satt spår å betyder nåt, dom kommer jag träffa snart igen. jag är övertygad.

barca. hur sumerar man de här? äventyr, vänner å fylla. consell de cent va en epok som jag aldrig kommer glömma. jag bodde där inte länge men gud va softa tider de va där. å va kul jag hade. de va gräs, sprit å genuin gemenskap. de va kärlek, i varenda vägg i den lägenheten. oj så mycke kärlek. å innan vi flyttade till santa madronna va de häng i gracia, film å mys. sen startade manolo tiden, boggan, filippa å felicia. och vilka kvällar vi har haft. paralel, dino, häng, i fuck skaters. jag de är fan galet va mycke kul de har varit. å sen såklart diputació, frida mallis mallan affe å jag. vilket gäng. de har varit stökig å ibland jobbigt (speciellt trapporna) men kortspel, öl å mat. fy satan. livet är fan en bra jävla fest alltså.

nastymondays, manolo, ryans, tp, shoko å allt va de heter. kan inte annat än å tacka å buga.

i fredags å lördags blev de manolo, blvd å ryans. boggan löste sin brasilenare å jag min. mycke killar å mycke dricka. i måndags skulle de blivit sista nasty, men jag kom inte ens dit. men inte va kvällen misslyckad för de, (finns inga misslyckade kvällar här iförsig)

nu ska jag skriva lite brev, imon kommer de bli stress men packningen å jag behöver sova lite innan dess.

barca jag kommer sakna er. mucho amor!

or can i just stay here for the rest of my life?

somebody i knew before

filippa kraffe kraftkvinnan krafft; "alltså.... finns de nåt annat man kan göra, som är kul, än att vara full?"

nej, i de här landet är man fan full jämt. idag är de fredag och jag har varit full iprincip varje dag i minst en vecka iallafall. kroppen börjar bli sliten å halsen mår inte som den ska, men inte hindrar väl de någon..? de har varit mycke manolo denna veckan. och ryans. i tisdags va de mycke öl å shottar å kvällen innehöll för mig del bland annat hångel med en tjej och en hink vatten över hela mig från arga tanter som bodde ovanför ryans. i onsdags gick jag å affe hem till felix å dom, ajdin fyllde år så de va kalas för honom, en snabb öl på ryans å sedan lämnade jag killarna som skulle till razz, å gick till manolo istället för å möta upp filippa å boggan. kvällen slutade med efterfest på våra brasilanska vänners takterass, och för min del i en säng hos dom. igår hängde vi på paralel en stund, sedan mötte jag oliver som är här på besök å på kvällen blev de manolo en stund igen, därefter blvd å efter lite mer öl däckade jag i mitt andra hem..

de känns så trist att åka hem nu när man träffat å lärt känna folk som bor här, nu vill man ju bara stanna egentligen. de är så olika från dag till dag. jag är helt splittrad. på dagarna (när man är bakfull å de är dåligt väder) då vill man helst hem. men på kvällarna å när de är gött häng å fint väder, då vill man stanna föralltid..

och de är så himla många här nere som jag kommer sakna så fantastiskt mycke, men de ordnar väl sig. folk kommer å går har jag hört.

om en vecka sitter jag i vilket fall som helst i bilen påväg till dalen, där är livet ganska bra också.

och så kom regnet...

to be hunted

everything dies baby that's a fact
but maybe everything that dies someday comes back
put your makeup on fix your hair up pretty,

and meet me tonight in atlantic city

det finns ingen låt som får så många känslor att bubbla inom mig som atlantic city.

kan man skratta å gråta på samma gång, fast bara på insidan. isåfall gör jag de.

jag har haft ännu en nice helg här i barca. i fredags slutade jag skolan, såklart med blandade känslor. på kvällen åkte vi till santa madronna (där felicia å gänget bor), filippas bror och hans tre kompisar va på besök. vi hade förfest, drog en stund till manolo å sedan till blvd. de kanonkväll som avslutades hemma med gänget + magnus å elliot. dagen efter bestod mestadels av att sova, till halv 6. vid halv 9 hade jag tagit tag i mig själv å jag åkte till santa madronna ännu en gång. efter förfest där gick vi till ryansbar där felicia numer jobbar (och är grym, jag är riktigt stolt!) å drack extremt mycke billig öl å kollade på fotbollen, barca - madrid. vi vandrade runt på barer; shanghai, mjölkbaren osv. sedan va de dags för cityhall, jag va full och felicia hade slutat jobba så vi möttes upp å drog hemåt. sov hos dom å dagen efter hade vi paralel häng, sov och va en sväng på manolo!

när jag själv läser allt de här å tänker på allt jag gör här så blir jag ju såklart glad å lycklig. men ibland så blir man lycklig av andra saker också, som att titta på en bild som freya tagit av floda, med sjön å alla träd, å de va vår på bilden. och jag kan verkligen förstå min syster när hon flyttade till stan å sa till mig att jag ska vara glad att bo i lerum där man bara kan gå utanför dörren å lägga sig i gräset, eller gå i skogen. de är fint. väldigt fint.

de bubblar inom mig, jag vet inte vad jag ska göra av alla känslor. är de såhär när man är liten? som bertfjärt skulle sagt.

jag är inte ledsen. för de är mycke som är bra, jag vet bara inte vart jag ska ta vägen.

just nu hade en axel erikson passat förbannat bra in här å snackat lite skit med mig.